SuperEdith

Som om jag? som om jag superEdith, nöjer mig med välling, denna ljumna blaska i en flaska?
NEJ!
Jag skall ha á la carte! Och, det skall gå undan och snabbt om jag får BE!

Medan mamma och pappa frossar i pappas fina fisk, och mammas otroligt goda vegetariska rätter som hon gör
både på längden och tvären, så tror de i sin värld att jag nöjer mig med välling...
SKULLE INTE TRO DET ALLTSÅ...
Efter ganska mkt tjat, (de håller för öronen) så fick jag en mindre meny att välja på häromdagen.

Där fanns:

Grönsakslasagne
Potatis puré
Spätta (helt ok om den är färsk liksom)
Spaghetti med Mozzarella...

Jag  valde Spaghettin. Den var ok i konsistens (jag hann känna efter lite mellan tugorna), brunröd färg, osten var ok, lite mesig dock. Totalt sett ok!

Efter en burk svalde jag mig igenom en burk Persiko / äpplepuré....Helt ok!
MIn rap efteråt var lika hög som vanligt, och det kändes som om min matsmältning fixar det här.

Så ställ krav på Era föräldrar, informera dem om vad som gäller. Matvägra eller spotta ut gröten. Till slut ger de upp och köper ett helt "batteri" med mat med sig hem.  Alltså, det är jag som bestämmer, "It is I who make the rules."
"EDITH RULES"

/ E

Pippi är ju en förebild, dock vill jag dra det här med att vara guligt obstinat ett steg längre, det handlar inte längre om att bara ligga med fötterna på kudden i sängen, nej, jag vill se världen som jag lever i, ur ett HELT annat perspektiv

Och det finns en anledning till det

Mamma sa häromdagen att världen är helt upp och ner.

Logiskt sett vore det ju smartast då att helt enkelt vända upp och ner på sin vardag...







Eller?




Mamma blir dock lite lätt hysterisk då jag provar mina nya perspektiv, är det inte lustigt säg, vad vuxna har svårt att bestämma sig?




Pappa säger att efter min födelse är världen inte sig lik, och det ÄR ju precis det jag vill ha fram,




JAG, SuperEdith Lind Thoor..

Visar vägen...





SuperEdith

Alltså.....


idag fick jag höra att minsann,,,,även barn (jag?) äter med fingrarna..... Fingrarna?



PATETISKT!!!

Hur ända in i he........!    skall man kunna äta med fingrarna?
Jag äter med munnen, fingrarna grisar jag med ju......

Suck!

PS! Nu skall jag kolla TV4, och tigga till mig lite av mina "smarta" föräldrars mat oxå!

SuperEdith

Såhär är det, mina föräldrar vill att jag ska använda bestick, det kan jag visst det förstå och jag kan det dessutom, men, hur ska de då klara av utvecklingen? är det inte meningen att de ska lära sig en sak i taget? Dvs, först grisig unge, sen lite mindre grisig för att så småningom få föräldrarna att stråla av lycka när man lyfter gaffeln för första gången, tänk vad vi barn måste offra oss för att de ska lära sig.


SuperEdith

Jag undervisar mina föräldrar i att vara ett stöd, min plan att börja gå kom lite tidigt verkar de antyda, men vad ska man på golvet att göra när man kan erövra världen?







SuperEdith