SuperEdith

Först säger mamma att jag ska gå o stå o allt det där, hon berömmer mig massor så fort jag sätter ner hela fötterna i golvet och så ni vet, hon till och med klappar händerna av förtjusning!

Sen hittar jag då världens bästa ställe i huset för dessa övningar..

Nähä!!

Då börjar hon säga att det inte alls är bra, motar bort mig och säger att det är fel??

Hon säger att TRAPPAN är det sista stället jag får vara på, men vadå, det är ju perfekt för mig!



I övrigt tycker hon att jag går för snabbt. Mamma håller mig i händerna och vadå, ska det gå sakta? jag vill ju att allt ska hända NU liksom! Ja så med mamams stöd passar jag ju såklart på att gå och gå och gå. Hon blir svettig säger hon. Kan ju inte jag hjälpa!




Igår blev mamma extra hispig, Moa satt precis mitt emot mig och mammas besök vid sidan av, då gick jag ett steg helt själv.

Världen tycktes stanna, frysa till is för först sa dom INGENTING, Hallå, tänkte jag? Och sen gjorde dom inget annat än att sa en massa hela tiden!

Vuxna människor är bra konstiga!

Så jag har NÄSTAN tagit ett steg säger mamma. Vadå nästan? Jag går ju hela tiden framåt?




På Fredag är det Midsommar, det ska tydligen vara något jättespeciellt som ska hända då, mamma är helt uppe i det blå, dessutom säger hon att någon sagt att jag sa gå då. Vadå? Jag fattar noll, jag går ju hela tiden?

I morgon kommer min största syster för att hälsa på, bra tycker jag, hon kanske ser att jag går?

Snart ska jag ha ett stort kalas har jag förstått, men jag vet inte vad det betyder än.


SuperEdith